Det är som att fiska. Man sätter ut alla dessa linor och sedan väntar man. Och väntar och väntar. Lyfter lite på en lina ibland och tittar på masken, jo då, den ser god ut.
Men ingen nappar.
Det kan bli århundradets sämsta affär, det här. Än så länge har jag bud motsvarande ca en procent av inköpspriset.
Så bygger man ingen förmögenhet. Eller simbassäng.
Jag sitter framför datorn när jag kan och tittar på vad de andra har agnat med. Och gör av med lite mer pengar, igen.
Fasiken då.
Jag kan inte se att deras maskar är så mycket smaskigare än mina.
Det är kanske som med riktigt fiske, något med magnetism och statisk elektricitet.
Eller så kan de lukta sig till ett misslyckande, till och med genom datorskärmen.
Ettor och nollor och nerver, det är vad som strömmar genom mitt bredband idag.
Och det sista jag gör innan jag går och lägger mig? Handlar upp mina sista pengar. På något rosa.
Dumma, dumma mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar