Jag åker själv ner till affären, ute på egen hand för en gångs skull. Lite ostadigt på egna ben utan barnvagnen att hålla mig i. Lite ensamt, lite vilset och jag önskar att någon skulle fråga mig så att jag kan få förklara att jag har en bäbis, bara det att han är hemma med sin pappa just nu, bara en timme, jag har inte övergivit honom, inte alls.
Rädd att halka och bryta båda benen är jag också, det är sådant före ute, men man är väl viking och det går bra.
Jag får sova på eftermiddagen en lång stund, skit i städning och alla förbaskade fallna barr som ligger i drivor i vardagsrummet, bara sömn prioriteras här hemma nu, sömn och tvätt så att vi har något att ha på oss som inte är nerkräkt eller nerbajsat.
Jag tvingas skriva det här i Word eftersom Internet ligger nere och Word känner minsann inte till varken ordet nerkräkt eller ordet nerbajsat. Word har tydligen ingen erfarenhet av bäbisar.
Istället för ordet nerkräkt vill den ha nervräkt och det är väl i alla fall ett ord men istället för nerbajsat vill den ha närbajsat. Vid sådana tillfällen vill jag inte ens veta hur den tänker.
Jag får i alla fall sova för en gångs skull och det borde väl hjälpa kan man tycka men tröttare än jag varit efter den tuppluren har jag nog aldrig varit i mitt liv.
Note to self: Sov mindre!
Det behöver jag inte ens skriva upp för att komma ihåg det.
söndag, januari 06, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar