Jag har svårt att sova, kan inte komma till ro, ligger sömnlös och grubblar över allt jag inte kan och inte duger till.
Det tar några timmar.
Sedan vaknar bäbisen tidigt, för att kompensera för att han somnade så sent i går.
Och på den vägen är det.
Stackaren vill inte åka vagnen, inte leka, inte äta, inte sitta knät.
Sitta i sjalen går bra, om jag går och går och går.
Och aldrig kommer till dörren.
Jag och mina fogar går och går och går. Sönder och sönder och sönder.
Men han är söt, min bäbis. Och är han kinkig är det mitt fel, för att jag bara är en sådan tråkmamma och bara vill sitta vid datorn och titta på mina maskar.
Mina maskar som sakta drunknar bland alla pop- och molo-maskar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar