Om det inte vore för det där med löständerna

Det handlar väldigt mycket om sömn, om väldigt lite sömn. Och om väldigt lite pengar. Och om maskar som sjunker ner i dyn.

Jag som trodde jag hade funnit mig en hobby.

Jag har aldrig riktigt haft en hobby. Om man inte räknar tv-tittande. Och det brukar man väl inte. Läsande brukar man väl räkna, men det gör inte jag. För jag läser på samma sätt som jag ser på tv, av samma anledningar. Det känns på samma sätt, när det är bra.

Så jag läser och ser på tv, men det är inte mina hobbies.

Just nu varken läser jag eller ser på tv. Jag fick låna en bok av min far för en månad sedan. Har hunnit halvvägs. De fyra böcker som jag lånade ungefär samtidigt ska tillbaka till bibblan senast i morgon. Olästa. Och den där strejken bland manusförfattarna kom väldigt lägligt måste jag säga. Jag har inte haft 45 minuter att avvara de senaste fyra månaderna.

Om två veckor börjar Lost igen och då vill det till att lillen börjar sova middag. Åtminstone 45 minuter i veckan.

I alla fall. Det hade kunnat vara en rolig hobby att köpa gulliga små barnkläder och sedan kränga dem till högstbjudande. Men det funkar bara i längden om man drar in tillräckligt med pengar för att kunna köpa nya (begagnade) gulliga barnkläder när man sålt den första omgången.

Som det är nu kommer jag inte att tjäna ihop till auktionskostnaderna på Tradera.

Hade jag haft råd att ha en hobby som kostar så mycket pengar hade jag väl lika gärna kunnat spela ishockey.