I ett desperat försök att vara någon annan tar jag bäbisen och flyr landet, inte efter någon vidare genomtänkt plan, men vi kommer i alla fall över gränsen utan att bli upptäckta.
Vi är faktiskt borta hela dagen utan att någon saknar oss.
Och inte är gräset grönare på andra sidan, inte alls.
Trots att pengarna bränner i fickan hittar jag inget jag verkligen vill ha, varken till mig själv eller till bäbisen. Om det inte varit för att KFC har öppnat i Field's vore dagen ett totalt fiasko.
Men, som tysken säger: tre bitar med sötsur sås botar det mesta.
Och en blaska till mitt collage för en hundring blir dagens största investering. Inte likt mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar