Jag får väl sitta i ett hörn och banka huvudet i väggen

Makens födelsedag och bäbisen och jag stressar men lyckas ändå inte fixa middagen och tårtan innan han kommer hem.

Middagen blir inget vidare och tårtan blir ett snett och vint fuskbygge.

Presenterna blir han inte heller nöjd med, men han låtsas i alla fall.

När blev vi så här artiga mot varandra?

Eller var vi alltid det?

Nu är det i alla fall slut på födelsedagar för det här halvåret och plånboken drar sig gnyende undan för att slicka såren.

Sista auktionerna drar inte in några pengar alls, så nu blir det inga fler på ett tag.

Jag undrar vad jag ska göra av mig då.

Det var inte mycket till liv, men det var mitt.