Första dagen på väldigt länge som vi får vara ifred, bäbisen och jag, och som vi inte ska något.
Det firar vi med att bara sitta och kramas (jag) och sova (han), precis hela förmiddagen. Så trötta var vi efter allt ståhej och efter alla våra sömnlösa nätter.
Sedan går vi och köper tonvis med blöjor till bäbisens kinkiga mage.
Bara han och jag kan jag för en stund känna mig tillräcklig.
Men bara för en stund.
För han mår fortfarande inte bra.
Och jag är rädd att det är mitt fel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar