Och bäbisen får lite välling till middag

Det är tur att man alltid får prata med någon ny när man ringer bredbandsbolagets kundtjänst. Annars hade jag känt mig lite dum vid det här laget.

Nu är det sjätte gången jag ringer. Med gråten i halsen vädjar jag.

Inte hjälper det.

Hoppet är det sista som överger människan så jag tar en himla massa nya bilder på mina Emmausfynd. Kanske kan jag lägga ut auktioner i kväll? Annars blir det till att ha sovrummet fullt med lådor till nästa månad.

Så roligt då.

Orkar inte gå ut idag, förkylningen och termometern drar åt olika håll.

Dessutom har jag lagt ut bäbisens overall på Tradera så han har inget att ha på sig.

Det blir till att kånka fram och tillbaka här inne istället för att köra runt i vagn. Inte samma djupsömn, precis. Några snuttar här och några där.

Men så blinkar det till i datorn och världen kommer åter till vår hemvist.

Så mycket som jag längtat efter att få komma ut på nätet de här dagarna, så vet jag ändå inte vad jag ska göra nu när jag kan.

Kolla mailen. Blogga. Kolla Tradera.


Och sen då?


Sedan intet.


Mer finns inte i min värld.

Mer än så är jag inte.