Same procedure as every year

Och så är det bara timmar (nåja) kvar av ännu en månad och jag måste nästan blunda för snart är året över och det vill jag inte alls.

Kallt är det också. Vad nu det ska vara bra för.

Och jag kan inte hitta mina varma vantar. Jag får nöja mig med de fina.

Fåfängan räddar dagen, för en gångs skull. Kul för den.

Jag undrar om jag kommer hinna komma i någon julstämning i år. Jag har förstått att den är på g, nämligen, julfan.

Alla tomtar och pepparkakor i affären avslöjar den, långt i förväg.

Men jag är som vanligt trög och fattig och kommer ägna den kommande månaden åt att oroa mig för att jag inte kan köpa tillräckligt med julklappar. Så mycket kommer jag att oroa mig att jag inte kommer slappna av förrän på julaftons eftermiddag när alla paket är öppnade och mottagarna kanske inte är nöjda men det inte längre finns något jag kan göra åt det.

Jag har gjort det förut, och det är inget kul. Jag gör det nog igen. Och inte blir det roligare i år.