Jag stressar, hetsar, oroar mig och våndas. Alla dessa deadlines, alla dessa inlämningsuppgifter och diskussionsforum som väntar på min insats, mitt deltagande.
Så mycket jag borde göra. Men jag kan inte.
Kan inte på båda sätten, både pouvoir och savoir. Poder eller saber, posso eller so.
Jag mår så dåligt över att göra ett dåligt arbete, en dålig insats både här hemma och i skolan. Det visste jag ju att jag skulle komma att göra. Men jag trodde att jag skulle göra ett dåligt jobb på grund av tidsbristen.
Nu visar det sig att den är en behändig ursäkt.
Men det är förmågan, mycket mer än tiden, som jag lider brist av.
Att inte ha tid är jobbigt, men sätter inga varaktiga spår.
Det här att jag blivit dum, eller kanske slutligen insett att jag alltid har varit det, det ger men.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar