Bäbisen lämnar bäbis-skapet bakom sig och blir Lill-Pojken idag, på sin 1-årsdag.
Hurra, hurra, hurra.
Och en liten klapp på axeln till mig själv som bara nästan fick härdsmälta.
Och för att jag hittade den allra bästa presenten, för bara 17 och femtio. So not like me.
Tårtan slängdes ihop i en handvändning efter det att tidschemat havererat fullständigt redan vid lunch. Inte blev den väl så pjåkig för det. Tack till hallonen för deras insats.
söndag, september 21, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar