lördag, september 27, 2008

Tortyr är inte ångestdämpande, i fall någon undrade

Vår besökare vill till havet så vi åker ut till Ribban och fikar. Det är inte så kul som det borde. Det är inte heller någon imponerande våffla jag får, trots att jag får en personsökare på köpet, men jag är inte den som är den och en våffla ska vara ganska så äcklig innan jag inte offrar mig på den.

Maken släpar med sig cykeln för att han ska kunna hoja iväg och spela fotboll mitt upp i alltihop men jag har för mycket ångest för att köra bil med mina barn i baksätet så det slutar med att vi andra går en lång promenad hem ifrån videobutiken medan maken kör iväg med cykeln bakpå.

Vi hyr massor av filmer, ca 4, och under kvällen ser vi en och en halv.

En gång i tiden var det så här varje vecka. Middag med morbrodern, sedan en film eller två. Eller tre. Nu rinner alla iväg åt varsitt håll efter bara ett par timmar och jag som sett fram emot att se film i sällskap för första gången på månader blir ensam kvar i soffan med sovande bäbis i famnen.

Jag försöker tappert se den andra filmen, men den är för "bra". Massor av lagerblad på omslaget är inte vad jag är på humör för just nu. Och det var definitivt en så kallad Feel bad-film.

Inte precis vad jag behövde, en dag som den här.

Inga kommentarer: