Jag kan inte sluta tänka på scarfen igår. Vad den kan ha försökt säga mig.
Är det dags nu, tänker jag. Är det dags att ge sig på det där igen nu?
Är det slut på det här, vad man nu ska kalla det? Sabbatsåren, pausen, hiatus, ide, dvala, vegetativt tillstånd.
Kärt barn är inte ensamt om att ha många namn.
Ska jag verkligen ta itu med Nina-boken igen? Är det det som det här betyder, att hon finns kvar och väntar på att hennes berättelse ska bli färdig, ska bli läst?
Eller var det ett farväl? En markering om att det var då och nu är det nu. Dags att ge sig på något nytt?
Och i så fall vad?
Om jag ändå kunde fatta sådana beslut själv, istället för att vara beroende av att kunna tolka olika mer eller mindre uppenbara tecken i min omgivning.
Suck.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar