Vinkat, kanske?

Jag åker tåg, en och en halv timme, för att prova skor. Sedan åker jag hem igen. En och en halv timme i den riktningen också, faktiskt.

Jag åker till en stad jag aldrig varit förut, men på vägen passerar jag platser där jag har varit förut och jag kan inte låta bli att sänka boken och kika efter mig själv när tåget står stilla en stund på stationen i Kristanstad.

Där som barn jag gått, typ.

Tänk om jag hade fått syn på mig själv? Femtonåriga jag i mina lappade, urtvättade jeans med kilar, med min tjocka svarta tröja under jeansjackan och en svart hatt över det svartfärgade håret. Tjockt med smink (svart) om ögonen, tjockt med ångest och attityd och osäkerhet kanske jag hade stått där och rökt och väntat på tåget hem. Efter en konferens eller kurs av något slag. Kanske ett regionråd. Väskan full av papper och ett ombyte kläder. Huvudet fullt av tankar och åsikter.

Vad skulle jag ha gjort då?