Hela dagen är maken sur på mig, eftersom han har drömt att han kommit hem och hittat en lapp på bordet, tillsammans med underskrivna skillsmässopapper.
Hur kunde jag, typ. Och vi med ett litet barn, och allt.
Här är det inte tala om no fault divorce. Jag har gjort mig skyldig till grovt övergivande av make och barn, helt utan avsikt eller insikt från min sida.
En sådan skurk jag är.
Inte nog med att jag brister på alla sätt i verkliga, vakna, livet. Nu ska jag dessutom straffas för vad jag gör i andra personers undermedvetna.
Vad jag gör i mitt eget undermedvetna kan jag gå med på att jag ska straffas för, och straffas hårt. Men i andras!?
Snacka om cruel and unusual crime.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar