Världen är så stor, så stor och jag går så långt, så långt och sedan sitter jag knappt ihop.
Aj. Som jag vill minnas att jag sagt så många gånger förut.
Jag vet inte om det bara är fogarna som brister heller. Det är något konstigt med mina händer och på utsidan av mina smalben. Inuti ena foten.
Hela jag brister, på många olika sätt.
Aj. Som jag vill minnas att jag sagt så många gånger förut.
Allt är som det alltid har varit, som det alltid kommer att förbli.
Jag räcker inte.
Och jag har ont.
Stop me if you've heard this one before.
måndag, februari 18, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar