Friterad banan med glass är ju också gott

Träffar alla, först en gammal farmor som vi tröttar ut och sedan syskon, syskonbarn, syskonsambos och syskonföräldrar som tröttar ut mig.

Alla samlas kring någon som inte har tid med oss och vi blir lämnade till att umgås lite obekvämt. Bäbisarna hamnar i centrum, alla kan enas om att de är kul, men hur kul de själva har det är oklart.

Blod är i vissa fall tunnare än vatten och vi har inte så mycket att tala om. Vädret, pjäsen, bäbisarna. Sedan om från början igen. Vädret, pjäsen, bäbisarna.

Äter middag på samma ställe där vi som barn brukade äta Banana Split om somrarna. Nu är det en kinarestaurang och allra sista februari och kallt som attan från de stora glasrutorna bakom min rygg. Jag kämpar med att svepa capen om mig samtidigt som jag håller bäbis och samtal igång.

Fantastiskt klädesplagg, den där capen. Jag måste genast hem och Tradera till mig några flera sådana där.

Men först blir det teater.