Min nya dator har inte tillräckligt med USB-portar så jag och bäbisen går och köper några till. Typ 7. Det ska väl räcka ett tag, kan man tycka.
Sedan är det första dagen på en evighet känns det som, som vi är ute och promenerar, så i stället för att vända hem efter förrättat ärende så bara fortsätter vi att gå. Eller, jag går. Bäbisen somnar rätt snart.
Att det kan vara så skönt att bara gå. Jag vet ju att det är det. Men jag glömmer.
Man glömmer så lätt de där små sakerna.
De som håller oss vid liv.
Jag glömmer tyvärr också varje månad att jag inte kan spendera alla pengar jag har på kontot så här dagarna mellan lön och sista betalningsdag.
Attsikens också.
Och inte vinner jag på lotto idag heller.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar