Tredje Året

Idag är första dagen på tredje året efter skrivarlinjen. Två hela år har gått sedan jag lämnade Fridhem och så mycket har inte hänt, faktiskt. Två år borde rymma mer.

De hade kunnat rymma så mycket mer.

Det är inte årens fel, inte alls.

Det är mitt. Som vanligt.

Jag lever inte mitt liv som jag vill leva det.

Och det är ingens fel förutom mitt.

Återstår att se om de kommande åren kan bli mer som jag vill ha dem.

Om jag har turen, får gåvan, att uppleva dem överhuvudtaget.

Jag mår inte bra.

Och det är ingens fel förutom mitt.

Som vanligt.

(Det blir ingen tårt-bild i år. Jag är för tjock.)