Det blev dörren, inte så mycket smäll men ett definitivt avståndstagande och kanske kommer jag att få ångra det här men det känns inte så, det känns rätt och jag mår bra, inte alltid men just nu och det ska de inte få fördärva, de jävlarna, det ska de inte få ta ifrån mig.
Så många år. Så många tårar.
Inte mer.
Inte mer nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar