Tar man ingen hänsyn till sådant?

Jag borde fixa med blommor eller candy-gram eller något annat till premiären på söndag men lyckas inte få till det.

Så mycket jag stressar och så lite resultat det ger. Det är banne mig uppseendeväckande.

Mycket-skrik-och-lite-ull-fenomenet.

Det skulle jag väl kunna få Nobel-priset för, om inte annat. Inte för att jag har uppfunnit det. Eller tagit patent på det. Eller ens kartlagt det särskilt noga.

Men för att jag verkligen skulle behöva pengarna.