Det där med gröt var visst en fluga, för i natt har han inte sovit bra alls, och välling till förmiddagsmål var han inte alls med på.
Sedan går vi ut hela dagen i det fina vädret och han sover först gott och länge men sedan vaknar han och är hungrig och jag tänker att jag inte ska amma honom utan skynda hem till gröten men vi är långt borta och när vi äntligen kommer hem har han inte tålamod till något annat än bröstmjölken.
Jag tycker att det är pissjobbigt att inte bara kunna amma hela tiden. Det känns som att han alltid är hungrig, ledsen, kinkig eller har ont i magen nu när han "äntligen" ska få lite riktig mat.
Men det räcker ju inte med bara amningen längre.
Det kommer ju från mig. Och per definition är jag ju otillräcklig.
I allt utom mitt midjemått.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar