Bäbisen fortsätter med sov-trenden och magen verkar ha lugnat ner sig alldeles så den kon har nog traskat av isen för den här säsongen och det var ju skönt.
Själv blir jag lite mer människa för varje dag, även om det är en lång bit kvar att gå.
Man ser sömmarna och lite skruvar och muttrar här och där precis som på Frankensteins skapelse.
Jag måste försöka vara mer mig själv. Jag har upplevt korta stunder av något som närmast kan betraktas som autentiska, när jag varit helt spontan och o-tillgjord, och jag antar att det måste vara jag, det som syns i de stunderna, och att det nog är sådan jag ska vara även om jag inte tycker att det är något bra.
Jag orkar inte hålla på och låtsas hela tiden. Det är så fruktansvärt jobbigt att hålla fasaden uppe i alla lägen, nu när jag har människor i mitt liv dygnet runt.
Man kan inte hålla masken alltid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar