Och så får katten som hon vill och tapeterna åker ner

Vi ger oss ut i bilbarnstolsdjungeln men istället kommer vi hem med färgproverna vi gav oss ut på jakt efter förra helgen.

Bilbarnstolen beställer vi på nätet istället.

Jag vill ha knallrosa väggar i vardagsrummet eller kanske knall-lila(var tvungen att skriva det med bindestreck för det såg så knasigt ut). Maken vill ha blekt, blekt ljusblått. Nästan-vitt. Eller bara vitt.

Man anar lite smakskillnader i äktenskapet.

Och säg inte fondvägg, för det är så Roomservice-första-säsongen.

Jag låtsas kompromissa med maken genom att föreslå gult i hallen. Gult är ju fult men jag föreslår den ljusaste gula som finns bland färgproverna, så gul att den knappt inte ens är gul utan bara ljus. På så vis får han gult som han tycker om och jag slipper gult som jag inte tycker om, på en och samma gång.

Så smart är jag. Och så manipulerande.

Sedan blir det kanske blått någonstans.

Vi börjar med att måla blaffor av tre olika färger på lite olika väggar för att se hur det ser ut på en yta större än en gånger två centimeter. Det ska jag göra så fort jag skrivit klart det här.

Sedan får vi väl leva med olikfärgade blaffor på väggarna i ett halvår eller två innan vi tar nästa steg.

Men med min nuvarande tidsuppfattning kommer det ändå att kännas som en vecka, så vad fasen.

Fram med penseln, så sätter vi igång.

Jag är redo för lite färg i tillvaron.