Sur, sorgsen, sorglig

Så fort det kan vända, det där humöret. Från solskensglad till PMS-häxa på o.o1 sec. Från att bara ha skrattat till att bara gråta. Från lulligt lycklig till så sorgsen. Osv. Varför? Fråga inte mig. Jag jobbar inte här.

Just an innocent bystander.

Igår blev en dag till att komma ikapp med, skaffa det där förbenade bältet och pyssla hemma med allt vi försummade i helgen. Idag är det jobb igen. Manuellt arbete verkar det som, så det blir till att sitta på rumpan hela dagen. Just what the doctor ordered.

Jag har beställt nya Harlan Coben-boken men det tar nog en vecka lite drygt verkar det som. Den kommer inte ut i England förrän om en månad så jag ska inte klaga på det. Till dess har jag sent omsider tagit mig an Stieg Larssons omtalade böcker, som siste man på jorden känns det som, men jag har inte varit redo förrän nu. Synd att mannen är död för jag har en del textsamtalsanteckningar jag skulle vilja diskutera med honom. Att det här är det allra, allra bästa som svenska deckarförfattare presterat de senaste åren är lite sorgligt. För det är inte särskilt bra. Inte egentligen.

Men jag läser det ju. Page turner, visst. Men språket, för att parafrasera Lisbeth Palme, man ser ju vem som är journalist. Och researchen ligger liksom ovanpå som fettklumpar i skolans grönsakssoppa. Och nu blir det lite research... och nu tillbaks till berättelsen..., typ.

Men det som stör mig mest av allt, det är den stackars, stackars Mikael Blomkvist, som blir närmast våldtagen av alla kvinnor han möter och inte förmår värja sig när de slänger kläderna och bara måste ha sex med honom, nu, bums med det samma. Han säger ingenting, utan lufsar lydigt efter in till sängen och knullar plikttroget vem som än ligger i hans säng, oavsett vad han tycker om henne.

What a guy!

Det är uppenbart något vridet i författarens egen sexualitet som han hade behövt tala med någon professionell med. Jösses.

Lisbeth Salander och jag hade nog blivit bästisar om vi gått i samma klass på lågstadiet. Men sedan hade hon vuxit ifrån mig. Jag hade saknat henne.

Jag saknar henne nu.

Vackrast just nu: De japanska körsbärsträdern på Kirsebergs torg och det rosa snöfall som yr omkring dem. Mer sånt, tack.