Första dagen på andra året av resten av mitt liv

Bloggen fyller 1 år och jag vet inte om det är något att fira, men tårta är ju aldrig fel. Bilden är säkert upphovsrättsskyddad så nu kommer väl internetpolisen och krossar mina knäskålar, men vad då? Chokladtårta! Med jordgubbar!

Ett år har gått sedan jag slutade på skrivarlinjen och vad jag än trodde jag skulle ha gjort under det här året, vad jag än förväntade mig så har väl det mesta blivit en besvikelse.

Allt utom Skrutten.

Boken blidde ingenting. Skrivit har jag knappt gjort. Jobbet blev en klump kryptonit som berövade mig av mina eventuella krafter. Äktenskapet har varit hårt pressat av barnalstrande och bonusbarnssituationen. Sonens första år på gymnasiet har inte gått så bra.

Men vi är här. Vi lever. Vi är gifta. Sonen kämpar på med minsta möjliga ansträngning. Kanske kan jag skriva något under föräldraledigheten.

Kanske inte.

Men om det blir en Skrutt i september är jag beredd att förlåta det här året, släppa det, inte älta mera.

Det blev verkligen inte alls som jag hade tänkt mig.

Jag blev inte alls som jag hade tänkt mig.

Min egen insats under året som gått får Icke Godkänt.

Jag gjorde så gott jag kunde. Men det är ju aldrig nog. Det vet jag ju. Jag måste bättra mig.

Jag försöker att inte ha för stora förväntningar inför År 2. Jag vill bara att alla ska må bra, och att Skrutten inte ska dö av otäcka bacillusker.

Jag ser fram emot att få träffa personen som lyckas sparka åt alla väderstreck på en och samma gång. Det är ju ändå beundransvärt. Speciellt som ultraljudet visade endast två ben.

Skrivandet, som det här egentligen skulle handla om, har hamnat lite vid sidan om. Men man ska aldrig säga aldrig. För rätt vad det är så tar jag fram min lilla svarta bok och skriver några ord. Igår, t ex. Det blev knappt trehundra ord och de flesta av dem kom ut i diktform (sic!) men jag skrev dem. Det kom ord på papper på grund av mig! Jag fick bläck på fingrarna av min dumma dregelpenna.

Det kändes jobbigt, jag skrev, det kändes bättre.

Och precis om i Grumme-reklamen:

Det tycker jag bådar gott inför framtiden!