Ännu varmare

I går såg jag en kvinna på bussen som måste varit tecknad av Per Åhlin. Allting på henne, håret, ansiktsdragen, kläderna, sättet hon rörde sig på, sa mig att hon måste varit åtminstone statist i någon av Pennfilms produktioner. Resan till Melonia tänkte jag, eller Karl Bertil Johnsons julafton.

Fast där slog det slint i min trötta, överhettade hjärna, för jag tänkte inte Karl Bertil Johnsons julafton. Jag tänkte, på fullt allvar, Per Albin Hansons julafton.

Så varmt var det igår.

I natt har det varit ännu varmare.

Det är inte bra för Skrutten, det är inte bra för mig, det är inte bra för mänskligheten, att termostaten står så högt.

Två gånger i natt har jag varit uppe och tvättat av hela mig i iskallt vatten. Det har inte hjälpt. Jag har inte sovit ändå.

Istället har jag tänkt på ett hus jag vill köpa. Det är i "behov av omfattande renovering" och säljs med friskrivningsklausul. Jag antar att det betyder att det behöver nytt tak, nya väggar, nya golv, nya el-ledningar, nytt vatten och avlopp, ny dränering, mögelsanering, radonsanering, och kackerlacksbekämpning. Och så ligger det väl granne med en massafabrik på ena sidan och en kalkonfarm på andra sidan på en gammal indiansk begravningsplats där någon grävt ner de tunnor som de inte hade mage att gräva ner i Teckomatorp.

Men vackert är det.

Det är ett fynd. Det finns nästan inga hus i staden för under två miljoner, och det här är ganska stort.

Och vackert.

Synd bara att jag inte har några två miljoner. Jag har etthundraförtio kronor i tillgångar. Skulder på över en halv miljon.

Till och med jag fattar att det inte är lönt att lägga ett bud.

Men det är vackert.

Och så kan jag hålla på ganska länge.