Jag mår så dåligt och jag är så trött och jag har så ont i ryggen och i huvudet, precis hela tiden. Men framför allt är jag så trött på mig själv och mitt förbaskande gnällande, det kan faktiskt vara nog nu.
Nu har jag ju fått kanske tre veckors väntetid, tre veckors skrivtid, då borde jag väl vara om inte glad så åtminstone lugn, åtminstone tacksam.
Åtminstone inte en sådan jävla bitch att varken barn eller man står ut med mig.
Men det är klart att det måste smitta av sig. Jag har inte stått ut med mig på länge nu och så till den milda grad har jag inte stått ut med mig att det förmodligen satt sig i väggar, i lakan och i handdukar, infekterat maten jag lagat och luften vi alla andas här hemma.
Allt är som vanligt mitt fel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar