Snack, inte verkstad

Hantverkandet går bättre än skrivandet, tyvärr. Hyllorna är målade och uppe och ordning börjar anas i vardagsrummet. Försökte även göra lite research för vandringskapitlen igår, men det bara låste sig. Och ovanpå det börjar paniken inför helgens deadline göra sig hemmastadd, det är inte bara korta, tillfälliga besök nu, den har officiellt flyttat in.

Jag vill bara bli färdig med något, men har så mycket att göra att jag bara snurrar runt. Någonstans vet jag att jag måste gå in i vandringen igen, jobba mig fram, etapp för etapp, precis som jag gjort i början. Det blir en fruktansvärd obalans i den delen av boken annars. Men vilket jävla jobb! Det var inget problem när jag skrev början, för länge, länge sedan. Då var jag så inne i det, så sugen på att gå själv, och då var det inte research, det var förberedelser, varje minut jag tillbringade med att läsa om det var ett steg närmare förverkligandet av den drömmen. Nu har jag ju ingen lust att vandra 80 mil längre. Låååångt, ju! Och, I want my MTV, typ...

Och vad ska jag lämna till textsamtalet? Vad har jag egentligen att komma med? Funderar på det jag har skrivit inför nästa bok, Börje-boken. Det vore kul att få lite tankar om det projektet, men det är farligt att titta för noga på det nu. Jag måste bli klar med Nina innan jag får lov att ägna mig åt Börje. Jag skulle ha skrivit något till Ballograftävlingen, men har inga idéer alls. Min tsunami-novell blev ingenting. Buhu. Är det konstigt att man bara vill fly in i IKEA-möbel-monteringsvärlden? Att man tar till rollern för att glömma?

Jag måste hitta ett jobb också. Jag har börjat skriva ut jobbannonser bara för att vänja mig vid tanken på att en vacker dag måste även jag börja arbeta. Den som inte skriver måste ju gå till jobbet! Jag får skylla mig själv, helt enkelt. Jag skulle ha varit färdig med boken för länge sedan, skulle ha skrivit alla noveller jag planerat och sålt dem till veckopressen, krönikor, tal, tävlingsbidrag. Något av det hade kunnat ge pengar. Men jag bara sitter här och gnäller för att det är svårt att skriva och det inte blir något bra. Men klipp mig och skaffa mig ett jobb då, för fasiken!