På resande fot. Figeholms camping är inte utformad för tältande campare, man ska ha husvagn (eller -bil) eller hyra en av deras stugor. Om man har tält får man sätta upp det vid sidan av vägen till fotbollsplanen, i diket liksom. Ingen kan få mig att tro att den här platsen är avsedd för tält, marken är ojämn och full med tistlar och annan obehaglig växtlighet.
Men de har varmt vatten i duschen och toalettpapper och jag har lovat mig själv att aldrig begära mer än så av en campingplats. De har också en massa kryp, en del som bits och i kväll kommer jag att kunna räkna till 6 röda, svullna fläckar i olika storlekar runt mina anklar som kommer att klia som attan och hålla mig vaken.
Men det är i kväll, på Saltemads camping mitt i Borås. Här på Figeholms camping norr om Oskarshamn sover jag som en stock för första gången sedan jag slutade äta sömntabletter. Och det finns hav, en liten kort promenad leder ner till vatten, och utanför ser jag för första gången skärgården i norra Kalmar län och det ser precis ut som jag har skrivit det.
Så frustrerande att stå på land och se all den här skönheten, jag vill ut där, bland öarna, på det blanka ljusblå havet och utforska, upptäcka. Jag behöver en båt, flotte, kanot, förmåga att gå till fots mellan öar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar