Framsteg med boken, sakta men säkert täpper jag igen den ena luckan efter den andra, rätar ut frågetecken, rättar till kronologiska fel. Sommaren tar form, rättegången är över, det finns mycket kvar, men det är små saker, detaljer. Det är den 7:e i dag och jag måste skicka manuset senast den 28:e, varför känns det plötsligt som att det skulle kunna vara möjligt?
Vissa dagar tror jag. I dag är en sådan dag, och jag vet inte vad jag ska använda all denna tilltro till, vad ska jag tro på mer än mitt skrivande? Ska jag våga tro på mig själv, min framtid, vad? Hur stora växlar törs man dra på en bra dag?
Jag chansar, slår på stort, tror och hoppas att allting kommer att ordna sig, allting kommer att bli så där bra som jag alltid har velat ha det.
För idag är en bra dag. I dag kanske det är sant, allt det där som jag tycker om att inbilla mig. Idag är jag en författare, idag är jag inte ensam, idag har jag potential och vet vad jag vill göra med den. Och så vidare. Jag vältrar mig i min perfekta dag och hoppas att jag minns den, sen.
För det finns ju alltid ett sen. Det vet jag ju.
Man är väl ingen sabla optimist heller.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar