Framtiden är inte vad den såg ut att vara och i den ständigt pågående sol/pannkaka-sagan är det nu pannkaka, pannkaka, pannkaka så långt ögat kan se. Dessutom dansar elefanter över mitt stackars atrofierade hjärta och jag är rädd att det inte håller så bra för sådant, så skört, så skört som det nu är.
Fredag igen men jag tackar inga gudar för det den här veckan, det är inget att vara glad över alls. Jag skulle varit färdig med genomläsningen av manuset idag men är inte ens halvvägs. Och då är ändå första halvan av boken det som jag bearbetat mest. Resten är ju inte ens färdigskrivet, och kommer att ta mycket längre tid. Jag ska försöka, det ska jag men det är svårt, bara ett par timmar för mig själv idag och jag behöver dem till mig själv, egentligen.
Jag försöker att inte tänka på framtiden i övrigt, men det är svårt. Ingenting ser bra ut i det här ljuset. Jag var så lycklig så sent som i går. Så fort det kan gå över.
fredag, september 15, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar