Knappt har sågspånet lagt sig i de sista rummen som fått golv innan det blir översvämning igen. I källaren den här gången, andra gången i år, men nu såg jag vattenmassorna innan det var för sent och vi hann rädda allting och palla upp det på en nivå som vi hoppas ska räcka även om det som utlovat kommer 50 mm regn till idag.
Det räcker nu kan man väl säga. Tre översvämningar på ett år räcker bra. Min kvot är fylld. No more.
Någon som bryr sig? Näh.
En liten tur till IKEA igår, och jag klarade mig därifrån utan servetter för första gången i världshistorien, kanske mest för att jag hade tvingat med sonen och han blev så sur varje gång jag inte rörde mig mot utgången. Efter köttbullsmiddag i restauranten var han tillfälligt på gott humör och jag lyckades införskaffa Skruttens första gosedjur.
Det gosigaste djuret av dem alla: Fladdermusen!
De hade spindlar också men de var lite för gröna för min smak. Fladdermusen hade ögon i silvertråd som kanske lyser lite ondskefullt i mörkret om vi har tur. Den hade inga vampyrtänder dock men lite måste man väl använda fantasin också.
Jag vågar inte ringa chefen om det livsviktiga pappret. Jag har skickat ett mail till den enda adress jag hittade på deras hemsida. Kanske kommer någon att läsa det någon gång.
Kanske inte.
Det är ju redan för sent. Vad gör några extra dagar när beslutet ändå inte kommer kunna tas i tid? Och efter vad chefen nu kan ha sagt till min handläggare, så är det förmodligen kört ändå. Det beslut som sent omsider fattas kommer säkert att bli ett avslag.
Jag drar täcket över huvudet och låtsas (utan någon större ansträngning) som att det regnar.
Ta itu med grejer får jag göra någon annan dag.
Dessutom fick jag inte reda på vad meningen med mitt liv är igår, så jag är lite sur på astrocenter.com.
Livet är svårt men Skrutten sparkar fortfarande.
Det finns hopp.
Och choklad.
Det ska nog ordna sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar