En nackdel med att blogga bara en gång om dagen är att man skriver en kvart. That's it. Mer tid än så kan det inte få ta. Och jag skriver bara en gång om dagen. Går inte tillbaka och ändrar, lägger till eller så. Jag skriver en kvart, publicerar inläggget och går vidare.
Sedan händer det att man under de övriga 23 timmarna och 45 minuterna på dygnet kommer på något, en bra formulering, en intressant tanke som jag skulle kunna ha som utgångspunkt för ett inlägg. Jag vrider och vänder på den i tanken, slipar på vad som skulle kunna vara en bra poäng (som om jag behövde en sådan) eller en bra ingångsvinkel.
Ibland kan jag få ihop ett helt inlägg på det viset, ibland blir det bara ett frö. Något som skulle kunna bli något. Det spelar ingen roll.
Så fort jag sätter mig vid datorn är nämligen allt som bortblåst och när jag ser den blinkande kursorn uppe i vänstra hörnet töms min hjärna på allt innehåll.
Allt detta smarta som jag går och tänker ut om dagarna blir aldrig skrivet, än mindre publicerat. Hemskt synd. Istället blir det inlägg efter inlägg om absolut ingenting eftersom det är vad jag har i huvudet när jag vaknar och för att jag oftast bloggar inom en halvtimme från det att jag har gått upp.
Det skulle vara ett sätt att dokumentera mitt liv, den här bloggen. Jag vet inte hur det är med den saken.
Den blir åtminstone lika innehållslös.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar