Söndag och galärslavande, fast galärslavarna behövde minsann inte göra allt arbetet själva.
Jag behöver inte göra något som inte alla andra gör, varje vecka, jorden runt. Men det är så djävulskt synd om mig.
Bara så ni vet.
Helg har blivit ett fult ord i min hjärna. Bara en massa stress och jobb och ansvar och vuxengrejer, medan maken tar hand om bäbisen och spelar fotboll och slappar och vilar upp sig inför nästa arbetsvecka.
Hur blev jag den här människan? Och varför?
Vad har jag gjort för ont brukar man väl fråga, men det gör inte jag.
Man ska vara försiktig med vilka frågor man ställer. Man kanske får ett svar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar