Som på beställning sover bäbisen snällt en stund på förmiddagen och jag skriver ner de ord jag fått.
Första sidan blir skitbra. Den andra inget vidare. Jag fortsätter trots det, trots att jag känner att jag tappat eventuell tråd och för att markera att jag är på fel väg krashar universum datorn och allt skräp försvinner. När datorn startats om återskapar den snällt den fina första sidan, och jag fattar vinken och slutar skriva medan tid är.
En introduktion till en berättelse. Vems? Vad handlar den om? Inte vet jag.
Men vad skönt det är. Fingrarna mot tangentbordet. Orden genom fingrarna. Text på pappret som inte fanns och sedan plötsligt finns.
Som att skapa liv. Utan foglossning.
Just the way nature intended.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar