Syttende mai

Hur länge kan man leva på en A4-sida? Jag vet inte, men jag antar att jag kommer att få reda på det.

Jag inbillar mig inte för en sekund att det här kommer att funka nu. Bara för att jag har skrivit en inledning betyder inte det att något kommer att följa på den.

Inledningar finns det gott om. Jag har massor. Problemet är fortsättningarna. Där brister jag.

Där brister jag big time.

Jag har hört talas om författare som har svårt att komma på sina börjor. De skulle jag kunna kränga inledningar till. Alla mina som aldrig kommer att få den berättelse de förtjänar.

Jag skulle göra dem en tjänst. Både författarna och inledningarna.

Jag lägger ut några börjor på Tradera och så ser vi vad de går för. Ska bara klura ut vilken kategori de hör hemma i.

För övrigt är det nationaldag i dag och jag är inte tillräckligt norsk för att fira det så här i exil. Men inte heller tillräckligt icke-norsk för att inte uppmärksamma det jag missar.

Inte så att jag skulle vilja gå i tåg bak korpset med sløyfe på kjolen og pølse och brus etterpå. Men en Solo hade suttit fint. Och en näve Maaruds potetgull.

Må 'ru så Maarud! Och jag må kanske inte.

Men jag vill.