Tråkig

Jag tycker att det är helt obegripligt att det är februari. Tiden rinner mig mellan fingrarna tror jag att jag har skrivit innan, men nu känns det som om jag knappt har några fingrar att hålla emot med. Snön som hälsar på ibland gör att det känns läge för lite jul, men det enda julaktiga här hemma nu när jag äntligen plockat undan juldörrmattan är julmusten som vi köpte en back av när vi var och handlade i fredags. 9,90 för en back med julmust - endast i februari.

Det finns så mycket jag skulle vilja göra en dag som den här, en helt ledig, iskall, lite snöig, bara maken och jag hemma, söndag. Men det blir väl det vanliga. Ta hand om tvätten, försöka läsa ut boken, titta lite på tv, kolla lite på nätet, och sedan kommer ungarna hem och det blir kväll och så somnar jag strax efter tidiga Rapport.

Mycket till liv är det inte, inte enligt någons skala.

I ett avsnitt av AbFab anklagade Eddie sin dotter Saffron för att ha ett liv som var så tråkigt att det skulle få en burhöna att anmäla sig till en kvällskurs.

Man känner sig lite träffad.

Det gör man.