Inte blir det något skrivet, inte. Inte när det inte blir något sovit, inte. Och inte när det knappt blir något tänkt som inte har med smärta, obehag eller oro inför förlossningen att göra, inte.
Idag är det Skrutt-kontroll och eftersom maken jobbar måste jag ta mig dit och hem helt på egen hand och något säger mig att det kommer att bli jobbigt och att jag inte kommer vara på humör för jättedisken som travar upp sig i köket när jag kommer hem. Jag klarar inte att diska mer än små, små stunder i taget, det gör så himla ont att bara stå rakt upp och ner så nu tänker jag att jag skiter i den där jävla miljön och köper plastmuggar och papptallrikar i stället. Två veckor kan vi använda det utan att världen går under.
Maken är emot men jag har bestämt mig. Om jag inte kan diska kan jag inte heller producera en massa disk. Så det så.
Det visade sig att gräshoppan som jag slängde ut gång på gång kanske inte var en och samma eller så kanske den var här i legitimt ärende nämligen som närmast sörjande för i går hittade jag inte mindre än två döda gräshoppor i köket och det var inte alls så mysigt och jag förstår väl att allt som lever måste dö men jag förstår inte varför de måste göra det i mitt kök.
Vad är det i mitt kök som får gräshoppor att tycka att det är en bra plats att dö på? Se där, en Fråga Lund-fråga som heter duga.
Det var en utmärkt tv-program, det borde de dra igång igen. Jag minns speciellt ett avsnitt där Bodil Jönsson gav en vetenskaplig förklaring till varför tvätt som får torka utomhus luktar godare än tvätt som torkas inomhus eller i torkskåp/-tumlare. Jag minns förstås inte vad anledningen var men det känns tryggt att det finns människor som har koll på sådant.
Att saker och ting inte bara är som de är, så där av sig själv, utan att det finns en Beautiful mind-uträkning någonstans som bevisar alltihop.
Sen att jag inte själv kommit mycket längre än andragradsekvationer spelar ingen roll.
Huvudsaken är att någon vet.
Om nu bara någon kunde klura ut när jag ska föda barn och sedan tala om det för mig så jag slipper gå här och undra.
Det går ju inte att räkna ner när man inte vet när man ska räkna ner till. Det kan bli idag eller om en månad. Alldeles för stort fönster, kallar man sådant för.
Finns inte så stora gardiner.
torsdag, augusti 23, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar