Dolly Parton och tv-abstinens

Uppe före gryningen känns det som, för att få iväg sonen till första vanliga skoldagen, men jag har varit uppe i snart en halvtimme och han vägrar vakna. Logiken i det? Kan inte se den så tydligt...

Det har blivit två korta, okoncentrerade inlägg här i helgen, av den enkla anledning att jag är fruktansvärt självmedveten i allmänhet och speciellt när det gäller mitt skrivande och jag har inte fått sitta själv vid datorerna för att blogga. Så blir det om någon sitter bredvid mig när jag ska skriva. Därför kan jag inte skriva när de andra är hemma. Jag kan inte ens blogga om inte de andra ligger och sover djupt.

Ryggrad? Nej. Integritet? Knappast. Mod? Inte minsta lilla smula.

Trött på mig själv? Rätt så!

Lyssnar upprepade gånger på soundtracket till Transamerica, utmärkt film, och precis som i Oh brother, where art thou? obegripligt bra country/bluegrass-musik. Den sortens musik låter ganska illa nästan jämt, men när man är på dåligt humör (läs: ledsen) så träffar den mitt i prick. Smart att lura på mig sånt när jag ser en bra film, skapa ett beroende när jag är sårbar... Jag menar; Dolly Parton i mitt Media Player-bibliotek!? Hur förklarar jag en sån sak? Alla Indie-pop-pojkarna (som smög in via ett annat guilty pleasure, nämligen ungdomsserier, specifikt O.C. och One Tree Hill) skruvar generat på sig när jag scrollar förbi dem och ner till Ms Parton eller Old Crow Medicine Show.

En månad kvar till tv-säsongen börjar, jag har sett om tio avsnitt av Gilmore girls i helgen, har bara den hemska finalen kvar. Sedan den hemska finalen av E.R., de tre senaste avsnitten av Lost och sedan är jag redo. Bring it on! Men det är fortfarande en månad kvar! Hur hade jag tänkt mig att det här skulle räcka i en månad!? Femton avsnitt, fyra veckor, det lät som en plan, men mitt dåliga humör bara förstörde alltihop. WTF! Nu kommer jag ju att få ett extra anfall av tv-abstinens!?

Nej, nej, nej! Positiva tankar, gott humör, idag är den första dagen i resten av mitt liv och jag ska skriva klart min bok. Yeah, right!