Konst i regnet

Bra dag i går. Louisiana är vackert även när det regnar. Vi åkte först till Glyptoteket, de har nyligen öppnat upp hela alltet efter flera års ombyggnad och jag var lite nyfiken på hur det blev, men det var onsdag = gratis inträde och det var väl första dagen på länge som det inte var strandväder i Köpenhamn och det var SÅ mycket folk. Vi kollade in några avdelningar, Claudius (från tv-serien I,Claudius) och hans familj bland annat, men sedan stack vi vidare norrut. Vi stannade vid Café Jorden Runt och åt lunch ( jag åt pannkaka med kalkon och bacon och ja, det var faktiskt jättegott) med utsikt över Öresund. Sedan upp till Humlebäck där vi anlände mitt i ett skyfall.

De hade en fantastisk utställning om en möbeldesigner som jag aldrig hört talas om men som tydligen var väldigt känd och som gjorde väldigt fina möbler, lite kul videokonst (bl a två parallella verk om mammor och pappor som var väldigt bra) och allt det gamla vanliga. I ett rum visades en dokumentär om ett par från Canada som jobbar med videoinstallationer, och det gav i alla fall mig en helt ny förståelse för mediet. En promenad i skulpturparken på kvällen när det slutat regna var pricken över i.

På vägen hem åkte vi ner till Dragör och satte oss vid småbåtshamnen och drack öl (maken och hans syster) och coca cola (jag som var självutnämnd designated driver, öl=blä). Lite kallt ute halv tio på kvällen men krogen hade gröna Carlsbergfiltar att svepa in sig i. Utmärkt firma, den där Carlsberg! Jag föreslog att de borde sälja t-shirts på Glyptoteket där det stod Öl byggde denna vackra byggnad, men det var ingen som tyckte det var en bra idé.

I dag ska maken ta med sina gäster till Västra hamnen (har Malmö inget annat att skryta med, varför är alla så impade av Calatravas skruvade pinne?) och jag hoppas få skriva en bra stund. Tiden börjar kännas knapp nu, augusti är här och snart måste jag vara klar. En vecka kvar av makens semester och sedan hoppas jag att desperationen ska räcka till två skrivpass om dagen. Det ska väl hjälpa på arbetstakten litegrann? Om bara ryggen och hjärnan orkar.

Besöket på Louisiana väckte en skaparlust i mig som jag inte har känt på länge. Jag fick sådan lust att gå hem och göra något, men ingen här förstår mig och jag får inte plats för mig själv, än mindre några "projekt". Papper känns om mitt medium just nu, jag vill klippa och klistra och göra helt annorlunda bilder och böcker. Kanske är det bara det att jag vill vara the time travelers wife. Alltid the wannabe, jag. Hitt' på nåt eget för en gångs skull! Härmapa! Osv.

Ingen här förstår mig. Inte ens jag.