Golvad

The best laid plans... Veckan stöp i startblocken då hantverkarna meddelade att de tänker komma och riva upp våra golv i morgon. I går eftermiddag meddelade de det. Efter att jag hade jobbat i 8 timmar skulle jag alltså snabbt och smidigt packa ner allt vi äger och stapla det i en enda stor hög. Och jag hade så ont i fötterna och ryggen att jag knappt orkade ta mig hem från jobbet.

Nu gör det ont överallt. Jämna plågor brukar väl vara att föredra men jag vet inte hur jag ska kunna gå och ställa mig vid en maskin i 8 timmar ovanpå det här, det vet jag alltså inte. Mina fötter är fortfarande svullna till dubbel storlek och det bultar i dem på ett otäckt sätt som förmodligen förebådar amputering.

Det finns inte tillräckligt mycket godis i världen för att jag ska överleva den här veckan.

Sedan vet jag inte om vi får några nya golv istället för de som de river ut eller om vi ska leva på tvärbalkar eller vad det nu finns under alltihop i obestämd framtid. Det visar sig väl när jag kommer hem. Förmodligen förväntas jag då spendera kvällen med att flytta hela högen med bohag till ett annat rum. Jag och min värkande rygg.

Jävla vatten. Vad ska nu det vara bra för egentligen?