Lektörsutlåtande

Med mitt tredje och sista refuseringsbrev kom det jag önskat mig: ett lektörsutlåtande. Jag har inte vågat titta ordentligt på det förrän idag, när jag (trodde att jag[fan också]) var ensam hemma.

Det börjar så bra:

Vi har med intresse och omsorg läst...

...du har en friskhet i berättandet...

...författaren lyckas med att engagera...

Du har lyckats gestalta Ninas grå vardag med stor empati och uppfinningsrikedom.

Men sedan:

...trovärdigheten brister...

...manuset är för långt.

...hafsverk...


De tycks vara av åsikten att det börjar bra men att andra halvan är boken är för lång och, tja, dålig. Men med bra menar jag då sådana hyllningsord som: "...en i stort sett habil berättelse fram till och med Spanien vistelsen..."

habi'l adj ~t duglig men föga självständig eller nyskapande

Så, om jag lägger ner ytterligare tre år av mitt liv på att skriva om andra halvan så den blir lika bra som den första har jag en "duglig men föga nyskapande" roman.

Now, why would I wanna do that?

Dags att gå vidare med livet, kanske!?