Lååånghelg

Det blev inte bara helg, det blev långhelg! Inget jobb för mig måndag och tisdag och visst förlorar jag en massa pengar på det men jag vinner TID, tid är ockå pengar och hårdvaluta i min värld just nu, så fruktansvärt efter som jag är med absolut allting.

Och jag gör listor i mitt huvud och på papper över allt jag ska göra, hinna med, köpa, fixa. Och fyra dagar blir kanske inte ens tillräckligt, men det kommer att hjälpa och jag kommer att hinna känna mig LEDIG. Ledig som i inte-på-jobbet, ledig som i inte-skitig, ledig som i inte-klädd-i-oömma-kläder-hela-tiden. Ledig som i skärsåren-på-mina-händer-hinner-kanske-läka!?

Och livet är fortfarande svårt på sju olika sätt men lite lättare blev det nu.

Ingen post i går. Inte minsta lilla refuseringsbrev, och det är väl inget, två månader kunde det ju ta och det betyder väl inget men det är pirrigt nu, och ju mer tid som går, desto större blir det, desto större tyngd kommer jag lägga på orden i brevet och jag hoppas verkligen att de är snälla, även om de säger nej, att de gör det på ett skonsamt sätt, så att jag inte är tvungen att sluta skriva för alltid.

Jag har gått på jobbet och fasat för att skrivandet hade övergivit min trötta hjärna, men min stundande långledighet har släppt på någon spärr och jag vaknade med två (2!) idéer till noveller i mitt förvirrade huvud. Och när jag vaknat ordentligt kommer jag väl att ha glömt alltihop men det finns något där inne i alla fall, det finns där och jag har inte tappat det, och idag är det inte mycket som kunde gjort mig gladare än det.

I morgon däremot.