Våga gå ut

Allting förändras, jag vet ju det, men det är ändå lite konstigt när man plötsligt får syn på sig själv så där i ögonvrån och inte vet vem man är. När man gör något spontant och det visar sig vara något som man annars aldrig gör.

Jag känner inte längre igen min spegelbild, vet inte vem jag är, vad jag vill, vad jag tycker om. Vem är jag egentligen och vad gör en sådan som jag en helt vanlig fredagkväll?

Jag sträcker försiktigt på mig, böjer prövande på armar och ben, stryker försiktigt över huden, försöker se vad den är gjord av. Vad är det här för människa jag bor i, vem är hon, hur fungerar hon? Jag vet inte hur jag hamnade här, men nu är jag ju här och då är väl det här livet det jag ska leva. Vad ska jag annars göra?

Jag är inte så bra på att göra det bästa av situationen. Se möjligheter är inte min grej. Över huvudtaget är jag inte bra på förändring, utveckling.

Statisk, det är vad jag är.

Men nu är ju allt annorlunda. Jag är helt annorlunda. Förutsättningarna har förändrats, eller i alla fall min syn på dem. Eller, det är kanske snarare en helt ny förutsättningslöshet. Om jag inte vet någonting, då måste jag ju prova mig fram. Prova allt och se vad som funkar. Så jag kliver utanför min lilla värld, och ska försöka gå på gatorna som en riktig människa.

Otäckt var ordet, så Bull.

Men det är så mycket som är otäckt. Ska man låta det hindra en?

Jag trodde rädslan var ett tecken på fara. Anvisningar: Gå inte dit! Gör inte så! Men kanske inte. Om jag hade lyssnat på de rösterna hade jag aldrig hamnat i Svalöv. Aldrig blivit gift. Aldrig gjort någonting.

Men det är svårt att veta vilka varningar man ska ignorera och vilka som man ska lyssna på .

Det finns en risk att det slår över och att jag blir vårdslös. Det har hänt förut. Det var inte bra.

Jag vill att världen ska bli större, innehålla mera. Men jag vill också känna mig trygg. Och det gör jag bara i det här lilla.

En långsam utvidgning, kanske? Ett steg i taget?

Känner jag mig blir det ett steg framåt och två tillbaka.

Men i kväll ska jag i alla fall gå på KB och se Moneybrother live. Det kräver oändliga mängder mod från min sida, men jag tror att det kommer vara värt det.

Jag bara känner mig så fruktansvärt gammal. Vad är det för övre åldersgräns på krogen nu för tiden, egentligen?

Och den eviga frågan.

Vad sjutton ska jag ha på mig?