Ny bok på g

Jag är sugen på att börja skriva igen. Vet inte när eller hur det ska bli av, men det är skönt att känna suget igen, att det finns, att jag inte har dödat det med mitt förvärvsarbetande.

Konstigt nog är det inte Birgers bok som tränger sig på utan den som kom till mig i går morse, strax innan jag vaknade. Vad händer om jag kastar mig in i den nu? Hur går det med Nina om jag bara går vidare? Och Birger. Kan han vänta?

Och hur mår jag i morgon när jag måste gå och jobba, om jag har ett första kapitel hängande halvt utanför hjärnan?

Men de första meningarna har hängt kvar i över 24 timmar nu. Det borde betyda något.

Kan man tycka.

Jag har hittat en programvara som heter Writer's café. Ett dataprogram som ska göra det lättare att hålla ordning på sitt skrivande, strukturera sina berättelser och samla sina texter. Jag är lite sugen på att prova.

Det var så svårt med Ninas bok, när jag började närma mig hundra sidor, att överblicka allt. Jag önskade mig ett stor whiteboardtavla där jag kunde rita upp alltihop, men det finns inte riktigt plats för det här hemma. Skulle inte se så mysigt ut i sovrummet.

Plus att jag inte vill att någon ska se min historia innan jag har skrivit den.

Jag kan väl testa nu med den här nye mannen, vad han nu heter. Se om det går att berätta en historia ur en mans perspektiv. Det har hela tiden skrämt mig vad gäller Birgers bok också. Vad vet jag egentligen om hur män tänker? Kan jag skriva i 1:a person, som om jag vore en man?

Tja, det vet man väl inte förrän man försöker.

Jag ska prova nu. Jag har nog en halvtimme på mig.

Det räcker väl inte till hela romanen, tyvärr, men till de där första meningarna som har skramlat omkring sedan i går borde det vara mer än nog.