December

Det är konstigt hur inte glad man blir när man äntligen blir behandlad som man vill, om man har behövt be om det alldeles för länge. Det känns så himla konstgjort med sådan omtänksamhet. Är jag lika dålig på att läsa andras önskemål? Sorgligt, i så fall.

Den här veckan gick den också. Another day, another dollar som vi förvärvsarbetande säger och så många dollar får jag väl inte men några spänn ska det väl bli.

Vet inte hur mycket jul det blir för de pengarna, dock, jag är inte alls i närheten av the holiday spirit. Idag är det den förste december och det är höst ute. Mild höst. Day after tomorrow-mild höst. Det är i och för sig skönt när man ska cykla till jobbet, men säskilt mycket julstämning inspirerar det inte till.

Tankar om klimatförändringar får mig att planera att köpa ett fjäll, så fort jag har jobbat ihop en hacka. Nordkalotten kommer vara den enda beboeliga platsen i Europa om en 50-100 år, och med höjningar av vattennivåer och allt annat som är på g är norrut och uppåt den enda tänkbara vägen om man ska överleva, tror jag. Det blir väl medelhavsklimat där också, så det är inte lönt att packa några skidor, men fjällvärlden är ju vacker även om sommaren och med alla vingårdar och olivlundar som klättrar längs fjällsidorna kan det bli riktigt mysigt på ett helt onaturligt sätt.

Ett fjäll med ett fort där barnbarnen kan sitta och överleva när resten av världen förvandlas till Waterworld. Bara sitta där och vänta på Kevin Costner. Eller hans barnbarn.

Jag ska bara jobba ihop lite stålar först. Undrar vad ett fjäll kostar? Hittills har jag jobbat ihop en fem-sextusen, netto.

Det räcker nog inte.

Vad jag än gör är det aldrig nog.