Kvargen kommer

Så har bäbisen bakat sina första lussekatter med lite hjälp från sin ömma moder och det gick ju ganska bra. Lite degiga kanske men det kan vi leva med, både han och jag.

Eftersom hans ömma moder äntligen fattat att det inte går att sova i en spjälsäng har bäbisen fått lov att sova i mammas och pappas säng i natt och där sovit lite knappt tio timmar i ett sträck utan att knysta. Han har käkat när han varit hungrig, och ett par gånger har jag bytt sida på honom för att jämna ut mjölkproduktionen men jag har knappt vaknat och vi har inte varit uppe en enda gång.

SÅ ska det låta, Mr Harryson!

En så utvilad bäbis håller ju sedan lätt humöret uppe hela dagen och orkar till och med baka lussekatter. Själv sover jag så där när jag måste avstå större delen av min halva av sängen till bäbisen, men för att slippa ledsenbäbisen kväll efter kväll offrar jag väl gladeligen min egen sömn.

Att välja en 160-säng var inte det smartaste vi gjort, däremot. De där extra 20 centimetrarna som jag tyckte vi kunde få golvyta för istället - de hade jag betalat genom näsan för nu i natt.

Julklappar till andra än omedelbara familjen eller inte julklappar till andra än omedelbara familjen - det är frågan och nu börjar det bli ont om tid.

Pengar har det varit ont om länge.

För övrigt tycker jag att kvarg är ett roligt ord. Jag borde baka lussekatter oftare bara för att få använda det mer.