Jag läser några inlägg från slutet av december förra året och det var väl verkligen det som den här bloggen var till för tänker jag, att kunna markera tidens gång och kunna se skillnaderna, utvecklingen. Eller bristen på i mitt fall.
För ett år sedan började jag skriva så smått igen, små snuttar i en liten svart anteckningsbok varje kväll innan jag somnade.
Jo då. Jag minns.
365 dagar senare har jag inte skrivit något alls på så väldigt länge, bara ett par små snuttar på hela året, trots att jag har haft så väldigt mycket tid.
Bara tid räcker inte. Om man inte har sinnesfriden, närvaron, lugnet går det inte.
En vacker dag ska jag uppleva det igen hoppas jag, njutningen i helt ny text. Förhoppningsvis mer än små snuttar.
Kanske blir det en ny bok 2008. Kanske inte.
Kanske blir det aldrig någon. Men jag ska sträva emot det.
De senaste 365 dagarna har inte varit någon picknick, verkligen inte. Men jag har en ny liten människa i mitt liv som jag ser väldigt mycket fram emot att få lära känna bättre under de kommande åren.
Och när det blir vardag igen behöver jag inte vara rädd att de ska ringa in mig till kuverteringmaskinen.
Så mycket att vara tacksam för.
Skrivandet kommer nog det också, tids nog.
När jag är redo.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar